Gyldenkam

Gyldenkam

300 f.Kr.

När din första förfader och urmoder föddes trodde man att allt i kosmos hölls samman av ett jättelikt träd, en ask, som var viking gudarnas viktigaste plats. Yggdrasil heter trädet, som sträcker sig över alla världar och har grönskat sedan tidernas början. Trädet växer från tre rötter som alla sträcker sig till varsin källa.


Det finns flera djur som lever av och i Yggdrasil. Vid en rot ligger ormen Nidhögg och gnager, längs stammen springer ekorren Ratatosk och högst upp sitter örnen Hräsvälj.

Med jämna mellanrum kommer ekorren Ratatosk springande längs stammen för att lämna fientliga meddelanden från örnen i Yggdrasils krona till ormen vid roten. Ratatosk ilar alltid tillbaka med ett minst lika hatiskt meddelande till örnen däruppe.


Allra högst upp sitter tuppen Gyllenkam och räknar. Sin vana trogen håller han reda på natt och dag och vakar över allt som händer i trädet... i världen... Han lägger sig sällan i de andra djurens bekymmer eller konflikter, observerar och ignorerar för det mesta, men denna historias dilemma kunde han inte motstå att lägga sig i...


Ratatosk, nyfiken men oförnuftig, hade lyckats övertyga en vikingahövding att få göra ett besök i Midgård, människornas grönskande värld, mot en ersättning av 100 guldmynt. Ratatosk ägde inga guldmynt, men han visste vilka som gjorde... Av Nidhögg, som samlade på allt som Örnen kunde tyckas om, fick han ett ilsket väsande nezjzj...

Nedslaget och nervöst vände han sig då till örnen. – - --- Mäktiga Hräsvälj, jag behöver... låna... då Nidhögg... Örnen vände blixtsnabbt på huvudet och spände ögonen i honom. - Om den falska Nidhögg kan, kan jag bättre... Du får låna 50 guldmynt... Och eftersom Nidhögg vägrade vara sämre lånade även han ut 50 guldmynt utan att tveka.


Lycklig begav sig Ratatosk till vikingahövdingen som förbluffad över att en ekorre lyckats samla ihop en förmögenhet på så kort tid gav honom rabatt på tre kronor. Ratatosk bestämde sig då att minska sin skuld till sina mäktiga grannar och gav tillbaka varsitt guldmynt till Hräsvälj och Nidhögg. Nu var han bara skyldig dem 49 guldmynt vardera. Ett guldmynt behöll han själv. Glad över sitt stundande besök till Midgård började han smida planer på hur han skulle kunna intjäna guldmynt för att betala av sin skuld. Han antecknade på trädets stam, 49 till Nidhögg + 49 till Hräsvälj + mitt mynt = 100... nä, vänta lite... Det är ju bara 99... va?? Det fattas ett guldmynt... oh, nej... jag måste ha tappat den utropade Ratatosk och började genast ila upp och ner längs det överväldigande trädets stam febrilt letandes efter det förlorade guldmyntet.


Efter flera dagar och flera nätter tröttande Gyldenkam på Ratotosk alltmer desperata ilande och bad honom komma upp. "Du har inte tappat en krona Ratatosk, sa han vänligt men uppgivet... Du ser det från fel håll...."

Va? Sa Ratatosk och återgav sin kalkyl... "Jo, sa Gyldenkam, du måste se till vad du har, inte vad du är skyldig... Du hade 100 guldmynt av dessa har vikingen 97, du 1, och dina långivare varsinn... 100 eller hur....

Så var det dilemmat löst, även om ratatosk fortfarande ibland letar efter det försvunna myntet....